Fakta om hundrasen: Sarplaninac
Här kan du läsa allt om hundrasen Sarplaninac. I denna text går vi igenom rasens ursprung, användningsområde, egenskaper, utseende samt vad du bör tänka på vid köp av Sarplaninac valp.
Ursprung
Sarplaninac är en hundras som kommer från dagens Kosovo, Albanien och Nordmakedonien och som fått sitt namn efter bergskedjan Sarbergen. När rasen godkändes internationellt av FCI år 1939 hette rasen Illirksi Ovzcar (svenska: Illyrisk Herdehund), men bytte senare namn år 1957 efter en propå från den dåvarande jugoslaviska kennelklubben.
Rasens exakta ursprung är inte känt, troligtvis vandrade den från Asien till Europa under de stora förhistoriska folkvandringarna. Det ursprungliga användningsområdet för rasen var herde- och vakthund som vaktade boskap och gård mot bland annat björn, varg och människor.
Rasen är populär i området än idag där det är en omtyckt och pålitlig vakt- och herdehund. I Sverige tillhör rasen grupp 2, Schnauzer och pinscher, molosser och bergshundar samt sennenhundar.
Egenskaper
Sarplaninac är en utpräglad vakt- och herdehund och lämpas därför inte som stadshund. Hunden måste bo på en gård eller i ett större hus och ha en meningsfull uppgift för vilket den är avlad för. Den har starka vaktinstinkter och rekommenderas inte för förstagångsägare eller enbart som sällskapshund.
Som hund ska rasen ha ett jämnt humör och ett bra temperament. Då det är en skarp väktare som är avlad för att agera på instinkt är det viktigt att man uppfostrar den med en fast hand och att den socialiseras tidigt för att fungera med familjen. En Sarplaninac är väldigt pålitlig och trogen till sin ägare.
Det är en väldigt ovanlig hundras i Sverige och man har därför inte betydande statistik över hälsotillståndet. Som med många andra större hundar förekommer höftledsdysplasi hos rasen.
Utseende
Sarplaninac är en medelstor till stor hund som är robust, välproportionerlig och med en kraftig benstomme. Den har en kraftfull kroppsbyggnad och ger ett kompakt helhetsintryck.
Rasen har en dubbelpäls med en kort, tät och fin underull samt täckhår. Huvudet, öronen och benens framsidor och kort päls, medan runt halsen, på bakkroppen, benensbaksidor och svansen har en lång och något grov päls. På manken är längden mellan 10-12 cm och aldrig kortare än 7 cm. Sarplaninac ska vara enfärgad, alla färger mellan vit och mörkt brun (som ser nästan svart ut) är tillåtna. De mest önskvärda färgerna är järngrå eller mörkgrå. Vissa har vita tecken på bröst och tår men detta är inte önskvärt.
Mankhöjden för tikar är 58 cm och 62 cm för hanar. Vikten ligger vanligtvis mellan 30-40 kg för tikar och 35-45 kg för hanar.
Hur stor är en Sarplaninac? Vad väger en Sarplaninac?
Mankhöjden för tikar är 36-42 cm och 39-45 cm för hanar. Vikten ligger vanligtvis mellan 10-13 kg för tikar och 13-15 kg för hanar.
Tänka på innan köp av Sarplaninac
- Det är i grunden en vakthund med starka vaktinstinkter och lämpas inte som sällskapshund
- Rasen behöver en meningsfull arbetssyssla som att vakta får och bör bo på en gård
- Den kräver ingen avancerad pälsvård
- Rasen kräver en stark och observant ägare med stor hunderfarenhet, gärna av liknande raser
Källa:
SKK
Rasklubbens hemsida