Fakta om hundrasen: Nova scotia duck tolling retriever

Här kan du läsa allt om hundrasen Nova scotia duck tolling retriever. I denna text går vi igenom rasens ursprung, användningsområde, egenskaper, utseende samt vad du bör tänka på vid köp av Nova scotia duck tolling retriever valp.

Ursprung

Nova scotia duck tolling retriever, även känd som tollare, utvecklades någon gång under början av 1800-talet. Rasen togs fram för att “tolla” vilket innebär locka samt apportera sjöfågel.

Rasens hemland är Kanada och man kan även tyda på dess namn att de närmare bestämt kommer från halvön Nova-Scotia. För att få fram denna ras ska man ha korsat in bland annat Chesapeake Bay Retriever, Newfoundlandshund samt troligtvis med tanke på rasens färg Irländsk röd setter. 

Rasens sätt att tolla är unikt, de leker, springer och hoppar omkring fullt synligt för sjöfåglarna. Detta unika beteende fångar fåglarnas uppmärksamhet och nyfikenhet, fåglarna luras därför att komma nära nog för att den gömda jägaren ska kunna avlossa skott. Efter skott är Tollarens uppdrag att apportera fågeln tillbaka till jägaren. 

I rasens hemland kallas rasen för Toller och de godkändes som ras av den Kanadensiska Kennelklubben år 1945 för att 50 år senare deklareras som provins-hund i Nova Scotia. I Sverige har man använt sig av jaktformen sedan en lång tid tillbaka men trots detta dröjde det till år 1984 innan den första Nova scotia duck tolling retriever registrerades i Sverige. Rasens popularitet ökade snabbt och registreringarna stabiliserade sig i början av 90-talet. 

Egenskaper

Nova scotia duck tolling retriever är en hundras med ett enormt krut, de är ständigt pigga och redo för äventyr. Det är en apporterande fågelhund som är van vid långa och tuffa arbetsdagar.

Tollaren är en hårt arbetande hundras som är i stort behov av mycket daglig motion samt mental aktivering. Innan man köper en Tollare bör man vara väl medveten om att de kräver väldigt mycket av sin ägare/familj.

Rasen är fenomenala sällskapshundar så länge det finns gott om tid för motion och aktivering i hundens vardag. De gillar att utöva aktiviteter ihop med sin ägare som exempelvis att jaga, träna agility eller lydnad eller träna freestyle. 

De beskrivs som duktiga apportörer såväl på land som i vatten och många av tollarna är väldigt duktiga simmare som älskar att bada. Rasen har väldigt många egenskaper och några av dem är att de är smarta, arbetsglada, lättlärda och pigga.

Andra egenskaper är att de är envisa, krävande, sluga och kan vara reserverade. Det är alltså ingen enkel förstagångshund utan man måste vara väl förberedd på att lägga ner den tiden hunden kräver. 

Tollaren är allmänt frisk men de förekommande sjukdomarna som ibland drabbar rasen är ofta av autoimmun karaktär. Exempelvis meningit (hjärnhinneinflammation), lymfödem och en reumatisk (Systemisk Lupus Erythemsetosus “rött vargbett”). Ca 10% av hundarna drabbas av höftledsdysplasi, 2% av hundarna har armbågsdysplasi och ögonsjukdomar drabbar ett fåtal hundar årligen.

Utseende

Nova scotia duck tolling retriever är minst av alla retrieverraserna. De är framtagna för att kunna apportera i alla typer av väder, även i iskallt vatten. Rasen har därför en dubbelpäls som är vattenavvisande, täckhåret ska vara medellångt och medelmjukt. Hundens underull är mjukare och tät. Pälsen kan vara något vågig på hundens rygg men ska i övrigt vara rak. Dess behäng ska vara mjukt på hundens strupe, bakom öronen och på lårens baksidor. På sina framben ska det vara måttligt med behäng. 

Pälsens färg är röd och det är vanligt med vita tecken på minst ett av följande ställen, svansspetsen, tassarna, bröstet och som bläs.

Rasen kräver lite pälsvård i form av regelbunden borstning/kamning samt att den tunna pälsen kring tollarens öron kan behöva trimmas eller klippas för att undvika tovor. Det är även viktigt att hålla koll på hundens päls kring tassarna då det på vintern riskerar att det fastnar snö och is där.

Hur stor är en Nova scotia duck tolling retriever? Vad väger en Nova scotia duck tolling retriever?

Den ideala mankhöjden för tikar över 18 månader är 45-48 cm och den ideala mankhöjden för hanar över 18 månader är 48-51 cm. Enligt rasstandarden är en avvikelse på +- 2,5 cm tillåten. Riktlinjerna för tollarens vikt är för hanar 20-23 kg och för tikar 17-20 kg.

Tänka på innan köp av Nova scotia duck tolling retriever

• En tollare har väldigt mycket energi och passar endast för den aktiva ägaren/familjen som vill motionera dagligen
• Det är inte en optimal förstagångshund 
• De kräver en del pälsvård

Källa:
SKK
Rasklubbens hemsida